Förlovningen är upplöst

Från: Tyko Pettersson, Lill-Gåvsta
Till: Edit Gustavsson, Svartbäcksgatan 8

Snälla Edith. Jag ska härmed sända dig några rader. Jag vill minnas att du sa åt mig att jag hade nog mycket att skriva om. Ja nog har jag att skriva, men jag fruktar för att det ej blir något intressant. På det år vi nu påbegynnt ville jag utav hela mitt hjärta tillönska dig en god fortsättning. För övrigt allt gott. Vad skall det månne bära i sitt sköte. Bra att på förhand inge veta. Jag är inte anlagd att klaga, men jag skulle för ingen del villa ha det gamla året tillbaka. På senare hälften av året har jag haft så svårt så jag knappast kan tala om et. Men nu är det bättre igen. Du har kanske hört att förlovningen är upplöst. De är väl inget att skryta öfver, nej tvärt om. Men sak samma vad omdöme jag får. Jag har visst inte villa narras eller göra något puts. Om de visste vad jag vet, och kände det jag känt, kanske omdömet om denna sak skulle te sig annorlunda. Jag har försökt vad i mitt makt stått, allting omöjligt, allt intresselöst för henne. Jag har varit så modfälld många gånger. Jag tänkt och tyckt mer än en gång att det här kunnat varit ogjort. Den som kom opp med det här var Ludvigs hustru. Hon är ju död. Men jag kan inte hjälpat, kan inte förstå att hon kunde villa mig så illa. Jag skriver så mycke. Jag kunna kanske tiga met. Jag tycker det känns skönt att faktiskt tala om ‘et. Jag har knappast någon som jag kan omtala för och som förstår mig. Jag har tyckt jämt att du har varit så snäll mot mig, kanske mer än jag förtjänt. Igår kväll hade jag brev från Lillan. Tack för hälsningarna. Jag tyckte hon inte var samma flicka när hon reste som när hon kom. Hon var så glad och livad. Bara barnslig. Hon var lite retad på dig när du var hem. Men hon tyckte sen att du är så snäll mot henne. Men jag tycker synd om henne. Om hon visste vara snäll och ordentlig. Så tomt och tyst efter henne när hon reser. Igår kväll hade Blåbandsföreningen årsmöte, jag var också med. Riktigt trevligt hade vi. Om lördag kväll anordnar standarkomittén en julmarknad, eller liknande basar. Kom då ut hit. Du är riktigt välkommen. Jag ska göra vad jag kan med skjuts, mm. Men det är lite kallt förstås. Nu får jag sluta. Med många hälsningar från din vän Tyko Pettersson. Hälsa Lillan om du träffar henne att hon ska få brev snart. Jag hoppas att du ger mig några rader. Det jag skriver, haf det för dig själf.

Personer

Ludvig Pettersson (1878-1948)

Karl Ludvig Pettersson, född 1878-07-20 Lill-Gåvsta, Rasbo. Bror till Tyko Pettersson. Skötare vid Uppsala Asyl och sedan vid Säter. Gift 1908-11-07 med Maria Kristina Pettersson f Mattsson, Vera Petterssons moder. Gift 1914-06-07 med Emma Larsson.
Död 1948-02-10 i Falun.

Maria Kristina Pettersson f Mattsson

Maria Kristina Pettersson f Mattsson, född 1871-03-21 i Tegelsmora. Gift 1908-11-07 med Ludvig Pettersson. Moder till Vera Pettersson. Död 1913-06-21 i Säter av en hjärntumör.

Lilly Jansson (1894-)

Lilly Kristina Jansson, född 1894-09-25 i Ekeby, Rasbo. Dotter till Johannes Jansson och Karolina Kristina Karlsson. Hade en faster Mathilda Margareta Jansdotter som bodde i Uppsala.
Piga i Lill-Gåvsta
Hennes bosättningar enligt breven stämmer inte helt enl kyrkböckerna. Hon är perioden oktober 1914- november 1917 skriven i prästgården/Gåvsta och är skriven i Uppsala först november 1917.

Gift 1920-03-20 med Nils Erik Pettersson.