Polacksbacken

Från: Tyko Pettersson, Uppsala
Till: Edit Gustavsson, Svartbäcksgatan 8

Min älskade Edith. Jag vill åter sända dig några rader min kära Edith. Jag mår bra. Jag är mycket glad att jag får sända dig ett medelande. Ingen makt är så stark som kärlekens. Å hvad den är stark. Jag känner det i sanning inom mit bröst. Du är föremålet för min kärlek, du ensam odeladt. Du bör känna dig lycklig och glad. Din Tykos hjärta, hur varmt det klappar för dig. Men jag vet också att jag på samma gång, att jag är älskad av dig som ingen annan. Hvad det innebär för mig det måhända du ej kan fatta nu. Men detta är så stort för mig å mitt hjärta, så jag vill ej göra utbyte med än[en], om den samma också ägde all världens skatter. Nej, jag vill städse förbliva din trogne Tyko, Hur det än växlar här under vandringen här nere. Wi bli bäst lyckliga med varandra. De tror jag helt säkert. Där ska lycka och sällhet råda, men Putte han sover än. Så glad jag blir när jag tänker på lilla Putte. Du tycker kanske jag är undlig, som nästan skriver nästan det samma gång efter annan. Men jag tror likväl att det är nytt för dig min älskling. De som bör vara stort för dig det är att det är gånget från djupet av mitt innersta. Jag vill och jag önskar att jag kunde sprida mycket ljust, mycket lycka och sällhet på din vandringsstig. Du vet själf, det är så mycket som vill göra vår väg mörk. Jag blev särskilt glad när jag fick syn på dig i söndags kväll. Det var så kort stund, men det var likväl mycket för mig. Jag tror att de var lika för oss båda, eller hur min Edith. Här är det sig ligt. Inga nya företeelser. Jag sitter här vid ett långt bord uppe på salen och skriver. Sen sitter det fyra stycken vid samma bord och spelar kort. Ibland blir jag avbruten i min skrivning, för här går det ej tyst till väga. De har mycket schjå med sina motböcker och litrar. Idag har jag haft det riktigt skojigt åt dem. Kompaniskefen var här tidigt i morse. Han var vid ganska dåligt humör. Vi voro upp till Polackbacken igår och hämta hattar åt oss. Så hade han fått reda på av styckjunkaren där att två voro berusade. Så befälhavaren här för oss var rätt skarp när han kom in. Kapten hade sagt sa han, att skidde detta en gång till, så skulle de som voro skyldiga därtill opp för Polackbacken på straffexercis. Detta tycker jag är rätt och lagom. Hur ont denna sprit kan åstadkomma. Till sist många hjärtliga hälsningar och en varm kyss till min älskling. Din alltid trogne Tyko. Sen får du några rader igen. Glöm mig ej min kära Edith.