Ester skvallrar

Från: Tyko Pettersson, Uppsala Hospital
Till: Edit Gustavsson, Svartbäcksgatan 8

Min kära Edith. Jag vill återigen låta dig veta hur jag mår. Det är ju tämligen bra. Det är ju klart ej får man vara så känslig, men jag är glad att jag är som jag är. Jag har varit till doktorn på middagen, så han tog bort två stygn. Nu ska jag opp till honom om lördag igen. Jag har varit ute på arbete nu i två dagar. Igår höll jag på å stapla upp breder, idag har jag hållit på å målat vagnar. Tiden går så fort när man är i arbete, nämligen när man är frisk och orkar. Jag hade brev hemifrån samma afton du var till mej. Dom visste utav att jag hade gjort mig illa innan brevet kom. Eller gått illa för mig. Ja posten går. Men hur det var, de voro de lika kloka om. Nog var det illa, men de trodde nog att det var värre. Jag vet med mig själfv hur det är. Jag tänker det allra värsta. Jag satt å läste brevet, så blev jag riktigt harmsen när man ser och hör hur folk kan vara. Jo, Ester Hammar hade just kommit till Gåvsta å berättat att jag åkt i kull, men förövrigt viste hon ej en smul. Jag har varit henne mycket tacksam om hon först hade gjort sig underrättad om mitt tillstånd, å se’n har hon kunnat rest ut om hon velat. Det där var mycket värre än om de alls ej något vetat, i synnerhet för min åldriga gamla mor. Hon har nog gått och sett efter om hon skulle se mig komma. Hon brukar säga när jag ska komma “du har dröjt så länge den här gången”. Ester var till Gåvsta på måndagen, mitt brev kom på kvällen samma dag. Igår var Adolf opp till mig. Hvad det är roligt för mig när någon besöker mig. Så var det när du kom till mig. Jag blev så glad. Jag trodde att jag ej såg rätt. Jag kunde ej uttrycka min tacksamhet till dig som jag bort göra. Jag var alltför lycklig därtill. Men mottag nu mitt hjärtliga tack. Endast det bästa vill jag giva dig. Du är värd det allra bästa, min hela kärlek, mitt förtroende, hela min varelse. Hvad blommorna har varit mig kära, ett riktigt angenämt sällskap. Hvad jag pysslar om dem. Jag giver dem friskt vatten tre gånger dagligen. Ännu så äro de vackra. Skada att den röda börjar se vissen ut. Ja, i afton var det meningen att vi skulle ha träffats. Det är så här undligt ibland, det kommer hinder i vägen. Man får finna sig i allt. Men nog känns det lite undligt i denna vackra härliga tid. Men jag är nöjd. Jag tar dagen som den kommer. Denna afton offrar jag för din räkning och det är ej mer än sig bör. Intet offer är för stort när det gäller dig. Om vi ej kunna träffas så ofta, så äro vi hos varandra ändå. Kan du tänka min Käraste Edith, hvad jag drömde inatt. Jo att du och jag var hemma och helsa på vid Lill-Gåvsta. Jag önskade när jag vaknade, har detta ej kunnat fått vara verklighet. Till sist en varm hjärtlig hälsning, samt allt gott, tillönskar din alltid tillgivne. I mitten på nästa vecka får du åter några rader om Gud vill och jag får leva. Tyko. Godnatt sov sött.

Personer

Ester Hammar f. Jansson (1887-1965)

Ester Dorotea Hammar f. Jansson, född 1887-07-05 i Lena. Fostersyster till Tyko Pettersson. Tjänsteflicka på Kallesta. Gift 1913-11-08 med Henning Hammar.
Död 1965-12-16 i Uppsala.