esc to dismiss
x

Den kärleksrikes barmhärtighet

Från: Tyko Pettersson, Uppsala Hospital
Till: Edit Gustavsson, Svartbäcksgatan 8

Min Älskade. Nu ska du få några rader från din gubbe. Jag vet att det är glädjande för dig. Min Älskling du må tro att jag är själv glad att få giv dig detta. När jag tänker på dig, och det är som oftast, då fylles mitt hjärta av en sådan hänförelse och jag känner en sådan lycka redan på förhand i förening med dig min egen Edith. Ja, i sanning vi ha rättighet att vara glada, vilket vi ock äro. Ditt senaste brev var mycket innehållsrikt. Det gjorde mitt hjärta så gott. Det var så varmt. Ingen annan än den som älskar av hjärtat kan så skriva. Min innerliga önskan med dessa rader är att detta måtte bliva så för dig. Så glad, så tillfredställd som ditt var för mig. Jag hoppas och tror det helt visst. Jag kan ej låta bli att citera några rader ur ditt brev. Jag tyckte var så skönt att höra det. Ty både du och jag tror på hans den kärleksrikes barmhärtighet eller vård om oss. Jag är så glad och lycklig att jag eger dig. Du är min och jag är din egen Tyko. Det är så stort detta för oss båda. Hvad har kunnat gjort detta till hvad det nu är. Jag vet ej, men jag tror att det är Guds goda å behagliga vilja, att vi skola bliva förenade för livet. Wi önska inget annat än detta. Jag önskar att vi (du och jag) hade ett nätt trävligt hem där vi kunde bygga och bo i mycket snart. Och skulle vi vänta länge, så tror jag blott att kärleken blir blott starkare och starkare. Hvad denna kärlek förmår, det vet du och jag. Jag mår så bra. Jag hoppas också att du mår godt, men jag har än längtan, en önskan, ack att jag vore hos min Edith ikväll eller du hos mig, sak samma. O det är så ljuvt, så tryggt i din närhet, minuterna de ila så fort. Ja, vi önska helst vara när varandra beständigt. Men ser du min Älskade Edith, jag är så glad att det en gång efter annan gives oss tillfälle att träffas och taga en promenad ute i det fria. Haf tack för senast, vad det är roligt att få möta med dig och vara hos dig. Jag längtar till morgon-afton, då vi åter få en stund tillsammans om Gud ger oss hälsan. Jag tycker det är längesen jag skrev åt dig, men det blir istället då desto mera kärkommet för dig tänker jag. Men om du visste hur mycket jag tänker på dig om dagarna. Skulle du få det i form av bref, så tror jag att det blev flera stycken per dag. Nu börjar jag bli sömnig. Jag vill hellre gå och drömma om dig och lilla rara Putte. Godnatt min lilla rara gumma, sov gott min Älskling. Av kärlek teknar din egen Tyko, din Gubbe.

x