En ljuv doft

Från: Tyko Pettersson, Uppsala Hospital
Till: Edit Gustavsson, Svartbäcksgatan 8

Kära Edith, jag vill i afton sända dig några rader älskade Edith. Jag mår så bra. Du tyckte kanske att jag såg byllig och butter ut igår-kväll då vi skildes åt. Men det var alls inte så farligt som det syntes på ytan. Har du blott någon minut efter sett din Tyko, att han då såg både glad och tillfredställd ut. Men det var blott ett som gjorde mig ledsen och det var att jag kanske gjorde dig ängslig och orolig, Men det skulle du inte bli för en sådan saks skull. Det var nyttigast och bäst som du gjorde då. Den vilja som ville göra sig gällande hos mig då bör kuvas. Sedan går det så lätt, ja utaf sig själf, en annan gång att övervinna. Edith har du förstått mig riktigt nu? Jag hoppas att du ej tänker på det där. Jag hade så god lust när jag kom hem igår kväll att göra det jag nu gör, för jag var ej tillfreds med mig själv. Men jag var trött. Men innan jag insomnade kände jag mig lyckligare. Det är ändå stort att få bära allt, ja allt till Gud i bön. Jag tänkt så mycket på dig idag min kära älskade Edith. O att du vore här hos mig nu. Men kanske imorgon kväll om du får lite tid och orkar. Som alltid har jag med dessa enkla rader velat i djupet av mitt innersta hjärta lite, nej mycket sol och glädje följa. Att du kan känna att det är från den du har kär. Edith jag känner mig så glad och lycklig nu. Jag är så nöjd med dig. Blommorna trivs väl bra hos dig hoppas jag. Lika bra som jag trivs hos dig. Min innerliga önskan är att de må sprida en ljuv doft omkring i din lilla nätta hydda. Nu ska jag sluta dessa rader. Sov gott min Edith, allt gott medföljer. En varm hjärtlig hälsning från din egen Tyko.