Din varma kärlek

Från: Tyko Pettersson, Uppsala Hospital
Till: Edit Gustavsson, Svartbäcksgatan 8

Till min rara fässmö Edith. Min älskade. Jag är så glad att jag på denna afton få giva dig några rader, min kära älskade. Jag mår så bra. Jag är så glad och lycklig att jag eger dig. Ja, du är min och jag är din. Du vet bäst själv hur de känns att älska och vara älskad. O, så ljuvt. Nog känner jag mig lite trött. Men vore du här hos mig nu, så vad din varma kärlek förmår, det har jag sannerligen fått erfara. O, jag önskar del-giva dig alldeles som jag känner det. Jag kan dock ej uttrycka mig såsom jag vill. Mitt hjärta har dock aldrig klappat varmare för dig älskade än just nu. Jag längtar så myket till den dan vi skola bliva förenade. Min Edith, har väntans-liden varit lång så bliva vi nog destu lyckligare istället. Allt står i Guds hand, ske hans vilja. Jag tror bestämt att vi skola bli mycket, mycket lyckliga. O, så rik jag är, och blir med dig Edith. Jag mer än rik. Wore du här skulle du få en kyss av mig. Men nu, nu sänder jag den istället. Det förra tycker du nog varit det bästa. Så tycker också din lilla gubbe. Ja, han önskar nog så mycket han. Nu Edith, lilla gumman, tänker jag ej skriva längre. De är blott några få rader. God natt, sov gott älskade. Nu ska jag gå till vila. Men först vill jag överlämna oss båda i Jesus starka hand. Wi mötas som sagt. Av innerligaste kärlek teknar din egen Tyko.