Mitt hjärta klappar så varmt

Från: Tyko Pettersson, Lill-Gåvsta
Till: Edit Gustavsson, Svartbäcksgatan 8

Min älskade¹! Ja, det här blir ett extranummer. Vi tar’t för de. Jo Adolf ska till stan om morgon, och då får jag passa tillfälle att skicka med honom, så slipper de ses på Rasbo poststation. Jag är alls ej rädd för det heller, men ändå så. Jag tänkte på dig så mycket igår hela dagen. Ja du är i mina tankar om dagarna. Ja jag tänker så mycket. Jag önskade att du kunde se det. Men när jag ska skriva ja då finner jag ej så lämpliga uttryck som jag önskade. Men nog av mitt hjärta. Det klappar så varmt för dig, ja om du bara kunde se det som döljer sig inom mig. Jag sätter stort värde på en ordentlig flicka som min egen Edith är. Fast jag visar dig det i allt för matta färger. Du har ju varit mitt önskemål sedan långt tillbaka, att du skulle bli min, ja det går så underligt till. Jag tror bestämt att vi blir lyckliga med varandra. Inte blir du tråkig för mig, det tror jag inte alls på. Får frid och kärlek råda emellan oss, då är det skönt och blir. Jag önskar av hela mitt hjärta att så måtte bli. Du har väl fått brev från din syster Ester nu. Jag sa åt henne att skriva. Jag har ej frågat henne om hon har skrivit, men hon gjorde det nog i söndags. Jag var till Trevlinge bönhus. Det var predikan där. Hvid samma tillfälle talade jag om för henne att jag var opp till dig när jag var till stan, men inget vidare. Det gjorde väl ej något, din egen syster. Men hon frågade om jag ej var [förlovad] längre. Om dina föräldrar vet något om oss vet jag inge alls, men kanske de gissar något. Om de vet det, det gör inget ting, då kommer det nog ej längre. Men annars så ser folk så frågande ut. Jag ser allt för väl, de vill ha reda på kan jag förstår vad det var så gjorde att det [tog] slut mellan Tilda och mig. Stackars den som frågar, den kör vilse. Jag talar ej om det för vem som helst, jo du ska få reda på alltsamman från början till slut. Ja, en har frågat mig varför jag ej bär ring. Om di bara visste att du är min egen älskade Edith. Då blev det ett riktigt skrammer[?]. Så bra ändå medans de inte vet. Hur sant var det ej som du skrev, vi blir lyckligast om vi får vara i fred. Joel var hit i söndags. Han hade permission till i tisdag kväll. Så talade han om för mig att han sett bondetåget. Henning och Ester och Edith voro med. Men inte låtsades jag veta om något. I måndags fyllde mamma 74 år. Hulda i Kallesta var hit och gratulerade henne. I måndags kväll hade jag brev från Ludvig. Jag fick ett fotografi, hans och hans lilla dotter. Hon är så söt.
Jag vänt så igår på brev från dig så du kan det ej tro. Och har du ej skrivit när du får det här, så är du rakt tvungen att göra det, snälla Edith. Sist en innerlig hälsning från din fässman och din egen Gosse. Skriv snart. Har Lilly frågat dig om du får några brev ifrån mig. Om hon gör det, säg “ja då, nog får jag”. Inte är jag ledsen på henne. Inte skriver hon åt mig. Glad att jag slipper.