Permission

Från: Tyko Pettersson, Järnvägsbron vid Librobäck
Till: Edit Gustavsson, Svartbäcksgatan 8

Min kära älskade Edit. Jag har tänkt skriva både igår och idag. Men det har ej blivit något av det. Men nu så ska jag skrida till verket, men tro ej att du därför är glömd av mig om du ibland får vänta på dessa rader från din gosse. Du är i mina tankar alltid. Du må tro att det är ljuvt för mig att veta att jag också är hågkommen av dig min älskade. Nog känns det lite underligt att ej få träffas, men vad gör det. När vi älska så går allt bra ändå. Man får finna sig efter omständigheterna. Hela mitt hjärta vibrerar av kärleken till dig, denna underbara makt som så förmår att förena två hjärtan. Jag kan ej finna nog starka uttryck för det som gömmer sig inom mitt hjärta, men du förstår mig och vet allt så väl. Jag och mina kamrater mår bra här fast vi börja ledsna på detta. Ej något arbete, men ändå blir det långrandigt i längden. Men tur att det är så bra väder som det är. Denna afton är särskilt härlig. I söndags kom det en man till hit. Han ska tjänstgöra för oss i tur och ordning. Vi har fått löfte att få ett dygns permission i var. Den äldsta börja i söndags och jag blir den siste, om fredag middag. Om jag lever och har hälsan så får jag ledigt i 24 timmar. Jag har nästan tänkt cykla hem till Gåvsta. Det blir skönt att vara fri en natt. Som det låter så ska vi bli avlösta härifrån om sönda eller månda. De ska du få veta sedan. Jag ska skriva då ser du. Jag undrar om du fått de brev jag skickat till dig. Så undrar jag hur du mår, jag hoppas du mår bra. Nu får jag sluta med en innerlig kär helsning till dig min älskade. Många kyssar medföljer från din alltid tillgivna Tyko. Leve vårt älskade fosterland.¹
Tyko