En glömsk slaktare
Från: Tyko Pettersson, Lill-Gåvsta
Till: Edit Gustavsson, Svartbäcksgatan 8
Min innerligt älskade Edit. Jag vill taga tillfället i akt och sända dig några rader. Jag är hemma vid Lill-Gåvsta nu som du ser. Jag kom mycke oväntat ser du, så mamma var så glad att jag kom. Hon tänker på mig säger hon. Hon har trott att jag har frusit. Men med den saken var det ingen fara, för jag vet helt säkert att du tänker på mig. Vad de ändå gör mig gott, hur ska jag då kunna frysa. Ja, din kärlek är mäktig nog att kunna borttaga all sköld. O att du kunde se in i mitt hjärta denna aftonstund, så varmt så varmt för dig min älskade. För dig vill jag göra allt vad på mig ankommer. Jag önskar att jag kunda glädja dig, att jag också kunde bidraga att göra din framtidsdag ljus. Måtte inga moln komma i din väg som jag skulle vara skuld till. Ja ser du jag älskar dig så innerligt. Måtte blott mitt hjärtas djupa djupa längtan nå sitt mål. Wårt liv våra dagar det står i Guds händer. Måtte vår Gud gia oss nåd och kraft att leva honom till behag. Jag tänkte när jag åkte igenom Uppsala å jag var så nära dig, om jag ändå fått gå upp till dig. Du vet själv hur det är. För din omgivnings skull kunde jag ej. Underligt också, jag har skrivit kortbrev till Kallesta, o till dig på samma dag åtta dar i dag. Men de har kommit fram1. Jag skickat med en slaktare, han glömde nog bort att lägga ner dem i brevlådan. Om tisdag blir vi avlösta. Jag ligger och skriver, men hur jag kommer att sova och drömma om dig. Mamma helsar dig. Många hjärtliga hälsningar medföljer från din alltid trogne Tyko.
-
De till Kallesta, men inte de till Edit ↩