Putte sover än

Från: Tyko Pettersson, Uppsala Hospital
Till: Edit Gustavsson, Svartbäcksgatan 8

Min innerligt älskade!
Jag tänker ej skriva någe längre brev den här gången. Jag ska bara skicka min Älskling några rader, å en varm hjärtlig helsning. Tack ska du ha för senast. O så ljuvt det är att få vara i din närhet, hvad jag värderar dig de kan jag ej beskriva men du förstår din Tyko så väl, om jag ock mången gång är lite dum. Jag vet likväl att du har stort fördrag, ja du älskar mig då går det så lätt att fördraga. Också jag älskar dig mycket, jag känner i mitt innersta, du ligger mig så nära, så nära. Mången gång uppstiger en längtan, än önskan inom mig att jag ändå hade min Edith här. Då skulle du få hvila i din gubbes knä ett slag, osv. Ser du, än dag hoppas vi likväl hvår längtan ska nå sitt mål, jag möter den dagen med glädje och lilla putte den ska jag inte glömma, men han sover än. Nu ska jag upp och äta middag, lite hjoltigt¹ dehär, men kärleksfullt och av hjärtat. Om Gud vill och vi får ha hälsan möts vi om tisdagsafton. Jag längtar mycket till den aftonen, men i tankarna är jag hos dig, min lilla Gumma, varje kväll. Å inte nog med det, men det glädjer mig mycke att du är hos mig, din lilla gubbe. Till sist en varm hjärtlig hälsning, samt allt gott medföljer detta, samt än varm kyss från din egen Tyko.